Översikt:
Ultraljud är ljudvågor för att göra bilder av ditt hjärta. Ett hjärtultraljud (eller hjärt-eko) gör bilder av ditt hjärtas förmak och kammare, klaffar och väggar, såväl som de stora blodkärlen som är fästa vid hjärtat. Vissa av dessa bilder är kontinuerliga, som filmer. Det betyder att ultraljud kan användas för att tex se hur klaffarna rör sig medan hjärtat pumpar. Moderna ultraljudsapparater använder också dopplereffekten. Ett välbekant exempel på denna effekt är skillnaden i ljud mellan en bil som rör sig mot dig och en som rör sig bort från dig. Denna teknik låter din läkare mäta hur blodet rör sig i de olika kamrarna och genom klaffarna. Det gör också att din läkare kan hitta hinder i blodflödet. Ultraljud kan användas för att identifiera många hjärtsjukdomar, inklusive HCM.
Mer information:
En vanlig ultraljudsundersökning av hjärtat kallas transtorakalt ultraljud eftersom bilder skapas med ultraljudskällan utanför bröstkorgen. Undersökningen görs ofta på en öppenvårdsmottagning. Inga speciella förberedelser behövs. Undersökningen tar oftast 40-60 minuter. Du blir ombedd att klä av dig från midjan och upp och lägga dig på undersökningsbordet. Elektroder fästs på olika delar av bröstet för att mäta de elektriska strömmarna i ditt hjärta, som vid ett EKG. Sedan kommer undersökaren att applicera gel på en givare (”probe”) som leder ljudvågor genom din hud till ditt hjärta. Givaren producerar således ljudvågor som studsar bort från hjärtat och tillbaka till enheten. Givaren pressas mot huden och förs över bröstet för att mäta olika delar av ditt hjärta. En dator omvandlar dessa ekon till bilder på en bildskärm. Du kan bli ombedd att andas på ett visst sätt eller rulla över på sidan för att ge bättre bilder.
Det finns inga risker med ett vanligt ultraljud. Du kan känna smärre obehag när givaren trycks hårt mot bröstet. Detta behövs dock för att ge tydliga bilder av hjärtat.
Vilken typ av information kan din läkare få från dessa bilder? Ultraljudsundersökningen mäter storleken på dina hjärtrum och tjockleken på deras väggar. Ovanligt tjocka väggar i vänster kammare, som pumpar blod ut till kroppen, är typiska vid HCM. Om ditt vänstra förmak är förstorat kan det leda till förmaksflimmer. Patienter med avancerad hjärtsvikt orsakad av HCM kan ha en vänster-kammare med ovanligt stor volym.
Ett ultraljud ger också en uppskattning av tryckgradienten över aortaklaffen. Under undersökningen får du hålla andan och krysta, eller ännu hellre, blåsa mot ett motstånd, för att man skall kunna se denna tryckgradient. Det kallas för att göra en valsalva-manöver. Man får då fram LVOT-gradienten.
Detta är ett mått på skillnaden i tryck mellan blodet inuti vänster kammare och strax utanför den, i aortan (stora kroppspulsådern). Vanligtvis är tryckskillnaden omkring noll. Men om du har obstruktion (även kallad utflödesobstruktion) kan trycket i vänsterkammaren vara mycket högre än i aortan. Detta tryck visas som mm/hg eller m/s i din läkares rapport. (LVOT gradient >30 mm Hg = (2.7 m/s) .
Ett hjärtultraljud mäter också ejektionsfraktionen (EF). Detta är procentandelen blod i den vänstra kammaren som pumpas ut under ett genomsnittligt slag. Skador på hjärtmuskeln, och många hjärtfel, kan också identifieras från ett ultraljud. Undersökningen hjälper till att hitta delar av hjärtväggen som inte pumpar normalt. Klaffproblem kan också ses vid undersökningen. Detta inkluderar flöde i fel riktning över klaffar, även kallat regurgitation.
Svaret på din ultraljudsundersökning kommer att innehålla många olika siffror, vanligtvis betecknade med förkortningar. Dessa kan vara svåra att förstå utan träning. Det är ibland frestande att slå upp enskilda siffror på webben för att se vilka som är onormala. Vi uppmanar dig att motstå denna frestelse om du kan! Många av dessa siffror kan inte tolkas korrekt utan sitt sammanhang. Informationen från din ultraljudsundersökning måste tolkas som en helhet, och detta kräver utbildning. Din läkare bör ge dig en översikt över vad resultaten betyder.
En viktig sak att inse om hjärt-ultraljud är att de uppmätta siffrorna inte är konstanta. Mätningen av tryckskillnader varierar mellan undersökningstillfällen, beroende på undersökaren, utrustningen som används och på saker som hur din vätskebalans i kroppen är vidmätningen. Siffrorna är meningsfulla, men små förändringar betyder inte nödvändigtvis att din sjukdom blir värre eller bättre.
Stressultraljud (samtidig belastning) och transesofagala (via en givare i matstrupen) ultraljud använder samma grundläggande teknik som vanliga ekon.
Källor:
Mayo Clinic. (2018, October 04). Echocardiogram. Retrieved October 02, 2020, from https://www.mayoclinic.org/tests-procedures/echocardiogram/about/pac-20393856
American Heart Association. (2015, July 31). Echocardiogram (Echo). Retrieved October 02, 2020, from https://www.heart.org/en/health-topics/heart-attack/diagnosing-a-heart-attack/echocardiogram-echo
Cleveland Clinic. (2019, January 14). Echocardiogram. Retrieved October 02, 2020, from https://my.clevelandclinic.org/health/diagnostics/16947-echocardiogram
Transesofagealt ultraljud (TEE)
Översikt:
Ett transesofagealt ekokardiogram är en undersökning som skapar bilder av hjärtat. Det liknar ett vanligt ultraljud men som görs genom matstrupen.
Ett transesofagealt ultraljud ger högupplösta bilder av hjärtat i realtid. Den använder samma teknik som en vanlig ultraljudsundersökning, men mätningarna tas genom matstrupen snarare än över bröstet och revbenen.
Om det är svårt att få en tydlig bild av ditt hjärta, eller om din läkare vill ha en mer djupgående bild än vad som produceras av det vanliga transtorakala ultraljudet, kan det transesofageala ultraljudet användas. Metoden kan också användas om du har tjock bröstkorgsvägg, är överviktig, använder en ventilator eller om det finns en ej borttagbar barriär mellan ultraljudsproben och ditt bröst. Den transesofageala vägen används också för att se om en propp (risk för stroke) finns i förmaket. Vid den här metoden förs ultraljudsgivaren ner i halsen till matstrupen.
Som förberedelse för en transesofageal ultraljudsundersökning kommer din läkare att be dig att inte äta något på flera timmar (minst 4-6) i förväg. Man kan också avråda från att dricka alkohol i några dagar före testet. Efter denna undersökning kommer du inte att kunna köra hem på grund av medicinen du kommer att få. Du kan också hållas på sjukhuset för kort observation efter testet.
Ett transesofagealt ultraljud varar vanligtvis runt 60-90 minuter. Innan du börjar kommer du att bli ombedd att tömma blåsan och sedan lägga dig på vänster sida på bordet. Ditt svalg kommer att bedövas med en spray eller gel och du kommer att få medicin som hjälper dig att slappna av. På grund av det lugnande medlet kommer dina syrenivåer att övervakas kontinuerligt. Elektroder kommer att placeras på ditt bröst för att göra ett EKG under testet. Ett tunt, flexibelt rör med en givare styrs till din hals in i matstrupen. När den når rätt punkt kommer givaren att börja spela in ljudvågorna som kommer från ditt hjärta. Denna del av testet varar vanligtvis 10-15 minuter. En dator omvandlar ekona till bilder som kan ses på en bildskärm. När de sista bilderna är tagna tas givaren och elektroderna bort. Ditt svalg kan vara ömt i några timmar efter undersökningen. Kontakta din läkare om detta inte försvinner inom några dagar. Du kan också ha problem med att svälja, eller få kväljningar, efter ingreppet. Det är sällsynt att den tunna slangen skrapar insidan av halsen och får den att blöda.
Källor:
Mayo Clinic. (2018, October 04). Echocardiogram. Retrieved October 02, 2020, from https://www.mayoclinic.org/tests-procedures/echocardiogram/about/pac-20393856
American Heart Association. (2015, July 31). Transesophageal Echocardiography (TEE). Retrieved October 02, 2020, from https://www.heart.org/en/health-topics/heart-attack/diagnosing-a-heart-attack/transesophageal-echocardiography-tee
Johns Hopkins Medicine. (n.d.). Transesophageal Echocardiogram. Health. Retrieved October 02, 2020, from https://www.hopkinsmedicine.org/health/treatment-tests-and-therapies/transesophageal-echocardiogram