Översikt:
Kranskärlsbypasskirurgi används för att behandla kranskärlssjukdom.
BAKGRUND
Kranskärlssjukdom är förträngning av kranskärlen som förser hjärtmuskeln med blod. Fettmaterial byggs upp i artärernas väggar och får dem att smalna av. Detta begränsar tillförseln av syresatt blod till hjärtat. Kranskärlssjukdom förekommer hos cirka 20 % av personer med HCM.
HUR ÄR DET ATT HA KRANSKÄRLSFÖRTRÄNGNING?
Symtom på kranskärlsförträngning är bröstsmärtor, hjärtklappning, onormal hjärtrytm, andnöd och svullnad i extremiteterna. Naturligtvis är detta också symtom på HCM och många andra hjärtsjukdomar. Tyvärr upplever många människor inte symtom i de tidiga stadierna av denna sjukdom. Sjukdomen fortskrider tills blockeringen orsakar symtom. Om blockeringen blir tillräckligt allvarlig blir en hjärtinfarkt resultatet. Detta kan leda till att en del av hjärtvävnaden dör och ytterligare problem. Förträngningen diagnostiseras vanligtvis med stresstester och hjärtkateterisering.
BYPASS-OPERATION
Ett sätt att behandla en förträngd eller blockerad artär är att kringgå den med en bit av ett friskt blodkärl (transplantat). Transplantatet kan vara en bit av en ven från ditt ben eller artär från bröstet eller handleden. Det är tur att vi har lite fler blodkärl än vad vi egentligen behöver – din cirkulation kommer att bli bra även utan det där kärlet som kirurgen gjorde om! Ena änden av transplantatet fästs ovanför blockeringen och den andra kommer att fästas nedanför för att kringgå den blockerade sektionen.
Ibland har människor flera artärer som är blockerade. Dessa kan också kringgås. Det är det som menas när man hör att någon har haft trippelbypass eller dubbelbypass.
RISKER
Bypassoperation är ett stort ingrepp, så den har risker. Men det är den vanligaste öppna hjärtoperationen, så mycket är känt om hur man utför den och hur man minimerar riskerna. Riskerna inkluderar blödning under eller efter operation, blodproppar, infektion på snittstället, lunginflammation, pankreatit (inflammation av bukspottskörteln), njursvikt, transplantatsvikt och död. Kirurgen kommer att diskutera med dig eventuella ytterligare risker på grund av ditt specifika tillstånd.
FÖRBEREDA SIG FÖR OPERATIONEN
Bypassoperationer är som alla andra operationer på många sätt. Du kommer att ha ett antal diagnostiska tester före proceduren. Det kirurgiska teamet kommer att diskutera med dig vilka läkemedel du bör eller inte bör ta i förväg och när du behöver sluta äta och dricka. De kommer att fråga om blödningsproblem och kan ha särskilda instruktioner om du tar läkemedel som hindrar blodets koagulering (antikoagulerande läkemedel). Om din operation är planerad och inte en nödsituation, sluta röka i förväg. Självklart ska du inte börja om efteråt!
ÅTERHÄMTA SIG PÅ SJUKHUSET
Du kommer att föras till intensivvårdsavdelningen (IVA) för noggrann övervakning. Koronarkärlskirurgi kräver att man stannar på sjukhuset i minst flera dagar efter ingreppet. Du kommer med största sannolikhet att ha en slang i halsen så att en ventilator kan hjälpa dig att andas tills du är stabil nog att göra det på egen hand. När du vaknar från narkosen och börjar andas på egen hand, kan inställningen på ventilatorn justeras så att du kan göra mer av andningen själv. När du är vaken nog att andas helt på egen hand och kan hosta, kommer andningsslangen att tas bort. I de flesta situationer tas andningsslangen bort samma dag som operationen eller tidigt nästa morgon. Din magsond kommer också att tas bort vid denna tidpunkt. När rören är borttagna och du är stabil kan du börja dricka vätska.
Det är viktigt att du hostar och tar djupa andetag varannan timme efter att din andningsslang har tagits bort för att förhindra att slem samlas i dina lungor och orsakar lunginflammation. Det kommer att vara obehagligt, men din sjuksköterska kommer att visa dig hur du kramar en kudde hårt mot bröstet för att lindra obehaget.
Operationssåret kan fortsätta att vara ömt i flera dagar efter ingreppet. Du kommer att få smärtstillande medel vid behov, samt andra läkemedel för att stabilisera ditt blodtryck eller kontrollera blödning.
När du är redo kommer du att flyttas från ICU till en postkirurgisk enhet där du kommer att fortsätta att återhämta dig. Du kan gradvis öka din aktivitet och gå upp ur sängen och gå under perioder.
ÅTERHÄMTNING HEMMA
När du är utskriven och hemma, var noga med att se till att sårområdet är rent och torrt. Din läkare kommer att ge dig specifika instruktioner om hur du kan duscha. Om dina suturer eller häftklamrar inte togs bort innan du lämnade sjukhuset, kommer de att tas bort under ett uppföljningsbesök.
Kör inte bil förrän din läkare tillåter dig att göra det. Din läkare kan också lägga andra aktivitetsbegränsningar på dig, inklusive gränser för hur mycket vikt du kan lyfta.
Var noga med att berätta för din läkare om du har något av följande:
- Feber 38°C eller högre
- Rodnad, svullnad eller vätskeläckage från såren
- Ökad smärta runt såren
- Svårt att andas
- Oregelbunden eller snabb puls
- Svullnad eller domningar i armar eller ben
- Ihållande illamående eller kräkningar
Dina läkare kommer att rekommendera ett träningsprogram (med tonvikt på att gå) för att hjälpa dig att återhämta dig. Följ det! Tvinga dig inte att göra saker som inte är bekväma, men generellt sett återhämtar du dig snabbare ju mer du går. De kan också rekommendera att du tar en hjärtrehabiliteringskurs efter några veckor. Om du kan göra det är det en bra idé.
Källor:
Wang, S., Cui, H., Tang, B., Zhu, C., Meng, L., Yu, Q., Huang, X., Wu, R., & Wang, S. (2019, March). Mid‐term outcomes of simultaneous coronary artery bypass graft surgery and septal myectomy in patients with hypertrophic obstructive cardiomyopathy: A case‐controlled study. PubMed, 34(3), 103-109. 10.1111/jocs.13988